Det kan vara svårt att tro att Jessica Andersson har haft sådan scenskräck att hon har varit tvungen att kräkas innan hon går på scen. Eller att hon har haft en tuff uppväxt med missbruk i familjen och tid på fosterhem. Här berättar hon mer om hur hon formats till den supercoola tjej vi ser i dag!

NAMN: Jessica Elisabeth
Andersson (
född Söderberg).

ÅLDER: 44 år.

FAMILJ: Sonen Liam, 15, och sambon Johan Malm, 33 år, krögare och entreprenör.

BOR: Villa i Trollhättan.

GÖR: Sångerska och låtskrivare.

ÄTER: Allt nyttigt, eftersom jag bor ihop med en kock. Speciellt hans smoothies med grönkål och spirulina är fantastiska.

DRICKER: Vatten och gärna vin till maten.

SER PÅ: Tv-serier på nätet, senast Walking dead och Peaky blinders.

LÄSER: Kristian Gidlunds I kroppen min.

LYSSNAR på: Tystnaden och på koltrastarna.

AKtuell: Tävlar i Melodifestivalen med låten Partyboys.

Som sexåring började Jessica Andersson ana att något var fel när polisen hälsade på varje helg. Som åttaåring hamnade hon i fosterfamilj för att mamman söp. Som 14-åring såg hon mamma förnedras av vakterna på Hinseberg. Och som 16-åring svalde hon tabletter och skar sig själv.

Men som 44-åring då? Hur sammanfattar man egentligen dagsläget?

”Mycket bra” är bara förnamnet. Speciellt mot bakgrund av en uppväxt som till stora delar utspelades i helvetets förgård.

– Jag var ett blygt barn. Liten på jorden. Väldigt, väldigt svag. Dålig självkänsla och dåligt självförtroende. Fick ständigt höra att jag skulle sluta som missbrukare, som min mamma.

Mamman, som hon kunde hitta redlös på var­dag­s­rums­golvet efter ännu en fyllefest – och som sade upp kontakten när Jessica 2009 gav ut sin nakna självbiografi När kalla nätter plågar mig med minnen av hur det var.

– Vi hade olika uppfattning om vad som egentligen hade hänt, mamma och jag. Samtidigt exploderade internet och jag kunde läsa en massa hemska saker om mig själv, mina syskon och min mamma. Jag kände att jag måste ta kommandot över min egen historia. Inte minst för min egen son Liams skull. Så jag tog ledigt en sommar för att skriva och bearbeta mina minnen.

jessica andersson

Misshandlade din mamma dig?

– Nej, hon försökte nog ge oss barn både omsorg och kärlek. Men det var alltid mycket alkohol och bråk där hemma, speciellt när mam­ma hade gift om sig med mina småsyskons pappa. Han var inte speciellt sympatisk mot vare sig mina småsyskon, mamma, min storebror eller mig.

Till slut ingrep socialtjänsten i Skövde. Åtta år gammal hamnade Jessica i ett fosterhem där hon vantrivdes.

– Det hade nog inte så mycket med dem att göra, men … ja, det skar sig, liksom. Jag tyckte att de klankade ner på den mamma som jag hela tiden längtade efter. Men till en början fogade jag mig. Var rädd för att inte få vara kvar hos dem. Jag menar, vem skulle då ta hand om mig? Först när jag var 14–15 år började jag bli mer utagerande.

Drack du själv?

– Jag var inte rädd för alkohol, det konsekvenstänket fanns inte alls hos mig. Däremot har jag nog alltid varit rätt sund och måttfull. Men jag var trasig, ledsen och ensam. Dessutom hemskt skoltrött. Jag trivdes bara när det var estetiska ämnen eller musik. Till slut mådde jag så dåligt att jag började göra mig själv illa.

Och på allvar började hon tro att olyckskorparna hade rätt. Att hon faktiskt skulle sluta på Hinseberg, dit hon måste åka för att få träffa sin mamma.

– Vid 16 blev allt till slut ohållbart. Jag kände att jag måste bort från min fosterfamilj. Trodde jag kunde klara ett eget boende – fast det tyckte ingen annan.

I stället trädde en ängel vid namn Amy fram.

– Min nya fostermamma, 30 år, gift med Rolf, hade redan två barn och var gravid med det tredje. Hon hade vigt sitt liv åt att försöka hjälpa trasiga tonårstjejer som jag. En hjälte, helt enkelt.

– Jag fick träffa Amy och hennes man, och jag kände mig som en ko på auktion. Hade taggarna utåt som fan. Men efter bara några veckor började mitt liv vända. Jag märkte att de respekterade mig som jag var.

– Amy fattade när hon skulle backa och när hon måste ligga på. Hantera pengar kunde jag till exempel inte alls. När jag två år senare flyttade till en egen lägenhet, var hon på mig för att jag brände pengarna på krogen i stället för att betala hyran. När jag en gång fräste ifrån: ”Kan du inte vara tyst?”, svarade hon bara lugnt: ”Du, det är faktiskt inte min starkaste gren!”.

Men det hade också dykt upp fler personer som visade att de trodde på unga Jessica. En var skolans mognaste 13-åring – en hockeykille som ”såg snäll ut”.

– Jag var två år äldre och lade märke till honom direkt. Han var en av få killar som var längre än jag. Vi var ihop i tre år och kära på riktigt. I dag är vi kompisar på Facebook och hans familj kom fram och hejade efter Diggiloo. En bra kille på alla vis.

Musikläraren Christer och skol­sköterskan Karin kände sympati för missbrukarens dotter. När betygen inte räckte för att komma in på musikgymnasiet, skrev de ett brev till intagningsnämnden. De beskrev Jessicas situation och lyckades få in henne på ”fri kvot” som det hette.

– Jag hade alltid sjungit, till en början mest för mammas fulla kompisar. Hon kompade på gitarr och jag sjöng typ Idas sommarvisa. Hon var förstås stolt och ville visa upp mig för sina vänner, men det blev mest fel. Som tioåring såg jag Carola vinna med Främling och sa: ”Det ska jag också göra!”. Vilket jag också gjorde på dagen 20 år senare. Med just Carola som programledare …

jessica andersson

För det är här någonstans som berättelsen tar en ny och ljusare riktning. Det var här någonstans, på ett musikgymnasium i Skövde, som Jessica omärkligt, nästan utan att förstå det själv, fann ett hopp.

– Jag var fruktansvärt blyg. Rädd för att synas. Hade länge en sådan scenskräck att mikrofonen skakade i handen och rösten ibland darrade. Ändå var det där som jag för första gången kände mig riktigt nöjd och stolt över mig själv.

– Jag kom med i ett lokalt band, Creation. Cyklade runt stan och sålde vår singel Gone with the wind för 20 spänn. Och även som jag ibland var så nervös att jag måste kräkas innan jag gick ut på scenen, så var jag alltid sugen på mer, när jag klev av.

När slutade micken att darra?

– Inte förrän jag var 25. Jag träffade en idrottspsykolog som lärde mig några enkla övningar. Bland annat skulle jag stå framför spegeln och säga saker som: ”Du är fantastisk, Jessica. I kväll när du går upp på scenen kommer alla att applådera!” Det kändes jättefånigt, men hjälpte ändå på något sätt.

Parallellt inledde hon också en annan karriär. 17 år gammal anmäldes Jessica i smyg av en kompis till modelltävlingen Miss City.

– Det damp ner ett brev där hemma som sa att jag skulle infinna mig på en nattklubb i Skövde. Eftersom jag alltid har varit en lojal person så hade jag inga tankar på att inte dyka upp, trots att jag var livrädd.

Förstaplatsen innebar en resa till den stora finalen på discoteket Alexandras i Stockholm. Där bodde också Jessicas biologiska pappa.

– Han jobbade där som fastighetsskötare. Vi hade aldrig släppt kontakten. Jag hade varit uppe hos honom några veckor varje sommar. Men han var väldigt skeptisk när vi båda efter finalen kallades till ett möte på Strand Hotel med en fransk agentur. Att hoppa av gymnasiet för att jobba som modell i Paris? Var det verkligen klokt?

Det var det. Eller också inte. Jessica är än i dag kritisk till hur hon behandlades av agenturen. Samtidigt inser hon att det gav skinn på en näsa som länge hade varit i ömtåligaste laget.

– Det var en oerhört ytlig värld – samtidigt som jag har stor respekt för dem som orkar leva det livet. För mig som aldrig har haft problem med att hålla mig smal, kändes det helt absurt att få bannor för att jag åt för mycket. Eller när jag hämtades upp av chefen som bjudit med mig på en tennistävling och fick en utskällning för att jag bar tröja och jeans: ”Stick direkt och sätt på dig en kort kjol och mera smink!”.

– En dag drog jag bara. For hem igen och började plugga till vård-biträde. Mina agenter blev helt galna. Ringde, tjatade och smickrade. En dag stod en av dem utanför min lägenhet i Skövde. ”Nej, jag vill inte”, sa jag och drog igen dörren.

Några år senare var den forna modellen en gift kvinna. Jessica hade börjat sjunga i lokala Angry Anderson band och blivit kär i den karismatiske – men inte särskilt arga – bandledaren Rickard.

– Han ringde på en lunchrast och sa: ”Ska vi inte gifta oss?” Det blev värsta rockbröllopet. Jag färgade mitt råttfärgade hår svart och sen flyttade vi ihop i en lägenhet. Det dröjde inte länge förrän vi insåg att vi nog hade förhastat oss.

Sedan …

jessica andersson

Ja, därefter är få karriärer lika väldokumenterade som Jessica Anderssons:

Telefonsamtalet 2002 från Bert Karlsson som ville att hon skulle vara med i nystartade dokusåpan Fame factory 2002.

– Han avslutade samtalet så fort han fick höra att jag var gravid. Att jag vågade ringa tillbaka och tigga om en lunch nästa dag är något av det modigaste jag gjort.

Mellosegern med Fame och Give me your love 2003:

– Att min stora idol Carola var programledare var större för mig än att få tävla. Få saker har betytt så mycket som när hon efter deltävlingen la händerna på mina axlar, tittade mig djupt i ögonen och sa: ”Du är en stjärna!”

Nu är det dags för Mello igen. Den 17 februari tävlar Jessica i deltävlingen i Malmö med låten Party voice som hon också varit med och skrivit.

Men karriären går framåt på fler sätt. I höstas fick hon prova att vara programledare i Ensam mamma söker i TV3.

  Det kändes superläskigt, eftersom jag aldrig hade gjort nåt liknade tidigare. Samtidigt har jag blivit mycket modigare med åren och älskar numera att utmana mig själv. Så när frågan kom så kunde jag inte låta bli att tacka ja. Det är jag glad för i dag. Det har varit utvecklande och hemskt roligt.

Själv blev hon ”ensam mamma” när hon skilde sig från Liams pappa 2006:

– Efter att ha separerat från honom valde jag att vara ensam i nästan fem år. Det var inte alltid roligt, men väldigt nyttigt. Med den bakgrunden jag har, var det nödvändigt för mig att lära mig trivas i mitt eget sällskap och inte förlita mig för mycket på andra människor i min närhet. Det var ensamt många gånger, men jag växte också mycket under den perioden. Blev starkare i mig själv på många sätt.

– Där lärde jag mig att klyschan ”man måste tycka om sig själv för att kunna tycka om andra” var sann. Att jag valde att leva ensam och inte bli ihop med någon ny kille på flera år gjorde mig stark och självständig.

Nu har hon hittat kärleken igen. Sedan hösten 2016 är hon tillsammans med tio år yngre krögaren Johan Malm.

– Där var jag, som aldrig hade trott på kärlek vid första ögonkastet, tvungen att kapitulera. Johan är rolig, trygg och stark. Det senaste året är det bästa på mycket, mycket länge. Jag mår helt enkelt härligt.

Inga moln alls på himlen?

– Jo, de finns förstås. Men några koltrastar ger mig hopp. Jag vet att det låter fånigt, men så fort jag går ut så sitter de där. Jag har fått för mig att några av dem i själva verket är min mormor Rut, min morfar Oskar och min kompis Ida som dog i cancer. Att de finns där för att se efter mig.

jessica andersson

Jessica Anderssons 7 bästa må bra-tips:

  1. Våga utmana dig själv.
  2. Lägg inte så mycket prestige i det du gör.
  3. Stå upp för den du är.
  4. Ta för dig av livet.
  5. Gå ut och få lite frisk luft.
  6. Drick mycket vatten.
  7. Låt huden vila emellanåt. Tvätta av sminket innan
    du går och lägger dig.

Text Petter Karlsson Foto Kristian Pohl

Psst! Vill du har mer må bra-inspiration? Följ med på ToppHälsas inspirationskväll #getinspired! Lyssna på och träffa bland annat Kristin Kaspersen, Simon Sköld, Henrik Fexeus och vår chefredaktör Pamela Andersson.
Läs mer och säkra din plats i Göteborg eller Stockholm här!

NUVARANDE Mello-aktuella Jessica Andersson om scenskräck och tuffa uppväxten
NÄSTA FRÅGA LÄKAREN: Varför får man magkatarr?