Sorry, du har ätit ”nyttig” pasta i onödan (vanlig pasta är minst lika bra!)

”Fullkorn eller vit pasta? Eller kanske vit fiber? Eller, får man överhuvudtaget äta pasta? Ja, det är vanliga funderingar jag hör kring pasta. Så låt oss reda ut det hela”, skriver ToppHälsas kostexpert Kristina Andersson, som här kommer slå hål på en riktigt vanlig hälsomyt.

ToppHälsas kostexpert Kristina Andersson testar pasta!

ToppHälsas kostexpert Kristina Andersson: ”Skillnaden mellan vit pasta och fullkornspasta är i själva verket inte så stor.”

Vit pasta eller fullkornspasta – vilken ska du välja? Om vi kikar på innehållet av fiber – vilket ju är den stora skillnaden – så är den i själva verket inte så stor. Det handlar om några få gram per 100 g vilket per portion inte blir någon större skillnad.

Visst får du lite mer fiber om du väljer en fiberrik (vit eller fullkorn) men eftersom skillnaden är så minimal så gör du en betydligt större vinst om du lägger till fiberrika grönsaker på tallriken.

Mitt råd är att välja den du tycker är godast, ta en lagom mängd (cirka 1-2 dl kokt) och sedan se till att fylla tallriken med grönsaker och säkra fiberintaget därifrån. Blodsockermässigt skiljer det inte så mycket ändå.

Faktum är att pasta gjord på durumvete, vilket pasta traditionellt ska göras på, ligger i gränslandet mellan lågt och medel i GI oavsett om den är ”vit” eller fullkorn/fiber. Det vill säga den ger en liten till en moderat höjning av blodsockret. Var exakt det hamnar varierar lite från produkt till produkt.

Du kan även påverka ”nyttigheten” genom tillagningen. Välj med fördel en produkt som har lång koktid och koka den al dente – det vill säga med lite tuggmotstånd.

LÄS OCKSÅ: 15 råvaror som håller dig mätt länge (och mättar snabbt!)

 

Andra vanliga myter om kost och träning:

Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Obesitasmottagningen och enheten för klinisk nutrition vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (och som även utsetts till Årets dietist för sin forskning om fetma) krossar här tre vanliga viktmyter som många tror på idag:

MYT 1: Du går upp i vikt om du äter på kvällen

Detta påstående är falskt. Du går alltså inte upp i vikt för att du äter sent på kvällen. Det som istället avgör om du går upp eller ner i vikt är den totala kalorimängden du får i dig under dygnet. Däremot kan det vara lättare att kontrollera sitt energiintag på kvällen om du har ätit bra och regelbundet under dagen.

LÄS OCKSÅ: 4 saker som händer om du slutar äta socker – på bara 10 dagar!

MYT 2: Lågintensiv träning ökar förbränningen mer än högintensiv

Falskt. Det som påverkar hur mycket du förbränner är både intensiteten och hur länge du håller på med din aktivitet. Men där faktiskt högintensiv träning förbränner mer än lågintensiv (förutsatt att man håller på lika länge med båda!)

Att denna myt finns beror på att de flesta nybörjarmotionärer inte orkar hålla på med en högintensiv träningsform så länge som det krävs, men klarar en timmes rask promenad. Och orkar du gå en timmes promenad så förbränner du självklart mer än några fåtal högintensiva minuter.

MYT 3: Att motionera gör att man kan äta mer och ändå gå ner i vikt

Falskt. Det är väldigt få personer som orkar träna så intensivt, länge och regelbundet som det krävs för att äta mycket och gå ner i vikt. Det vanligaste misstaget människor gör när de försöker minska i vikt, är att underskatta hur många kalorier man äter och överskatta hur många kalorier man gör av med på motion.

En tung person behöver inte röra sig så mycket för att bli genomsvettig, och det tolkar många som att ”nu har jag förbrukat väldigt många kalorier så nu kan jag unna mig mer mat”. Samma om du är otränad – men att du flåsar av att gå uppför trappan betyder inte att du förbrukat massor av kalorier.

LÄS OCKSÅ: TEST: Vilken snabbmat är nyttigast? (vi kunde aldrig ana det här om thaimat!)

 

Vill du se mer sånt här? Följ ToppHälsa på Facebook så missar du inget!

 

Vinjettbild

Kommentera

Läs mer om våra regler