Det finns många myter om hur man ska gå ner i vikt, och lika många självutnämnda experter. Men vad är egentligen sant? Här slår Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Obesitasmottagningen (som utsetts till Årets dietist för sin forskning om fetma) hål på åtta vanliga myter – och sanningarna bakom.

Det har aldrig skrivits så mycket om kropp och vikt som nu. Det släpps dietböcker, det finns ett otal metoder och viktminskningsklubbar och nätet kryllar av personliga tränare, kostcoacher och bantare som delar med sig av sina tips. Ändå fortsätter övervikt att vara ett stort hälsoproblem i hela västvärlden! Varför väger så många så mycket – när vi väl egentligen vet vad som gör oss tjocka eller smala?

– Att hålla vikten kan liknas vid att balansera på en lina, det är inte helt lätt för någon. Men hur slak, tunn och högt sittande linan är varierar mellan olika personer, säger Christel Larsson, professor i kost-vetenskap vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap på Göteborgs Universitet, som forskat om viktstabilitet.

Vi har alla olika förutsättningar

För den vars släktingar är smala och som lever i en miljö där aktivitet och regelbundna måltider hör till vardagen, är balansgången lättare än för den som har tjocka föräldrar, saknar rutiner och inte får något stöd från omgivningen. De som lyckas hålla vikten trots sämre förutsättningar äter ofta mindre portioner än resten av familjen, kör en strikt diet på vardagarna eller använder träning istället för småätande för att få utlopp för känslor. Alltså strategier som fungerar även när målet är att gå ner i vikt.

”Det krävs både motivation och rätt kunskap för att gå ner i vikt”

– Men att gå ner i vikt och behålla den är mycket svårare än att sluta röka, du kan ju inte sluta äta. Så det krävs både motivation, kunskap och möjligheten att göra ett sunt val i varje situation, konstaterar Christel Larsson.

Och faktum är att de flesta av oss faktiskt inte vet så mycket som vi tror! Det gör däremot Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Obesitasmottagningen och enheten för klinisk nutrition vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som utsetts till Årets dietist för sin forskning om fetma. Här intill krossar hon de allra vanligaste viktmyterna som ligger till hinder för ett smalare liv:

 

MYT 1: Muskler väger mer än fett

FALSKT. Ett kilo väger ett kilo. Muskelmassans volym är däremot 1,1 gram per kubikcentimeter jämfört med fettmassans 0,9 gram, men den skillnaden är så liten att bäraren inte märker av den. Oftast hör man detta när folk börjar motionera och inte går ner så mycket som de förväntat sig, men att öka motionen för att gå ner i vikt är ganska ineffektivt jämfört med att lägga om kosten. Däremot har motion andra ovärderliga hälsoeffekter, som minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

 

MYT 2: Överviktiga har sämre ämnesomsättning

FALSKT. Tvärtom – ju tyngre man är, desto högre ämnesomsättning har man, eftersom man då också har mer muskelmassa för att kunna bära upp den tyngre kroppen. Personer som väger 120 kilo har mycket högre ämnesomsättning än personer som väger 60 kilo.

LÄS OCKSÅ: 9 enkla tips som garanterat ökar din ämnesomsättning

 

MYT 3: Du går upp i vikt om du äter på kvällen

FALSKT. Det totala kalorimängden du får i dig under dygnet avgör om du går upp eller ner i vikt. Däremot kan det vara lättare att kontrollera sitt energiintag på kvällen om du har ätit bra och regelbundet under dagen.

 

MYT 4: Det är sockret som gör dig fet, inte fettet

FALSKT. Man blir inte tjockare av socker än fett, så länge kaloriintaget är detsamma. Snarare kan man säga att det är svårare att äta lagom mycket av fet mat, eftersom den innehåller fler kalorier per gram.

Om du bara skulle äta fett eller socker för att täcka ett dagligt energibehov på 2 000 kalorier står valet mellan att dricka drygt två deciliter olja eller äta ett halvkilo socker. Viktuppgång beror oftast på överkonsumtion av de livsmedel som innehåller både socker och fett, som alltså både är väldigt kaloririka och dessutom har så god smak att de lättare skapar sug efter mer.

LÄS OCKSÅ: 8 matfällor som gör att du äter mer (än du egentligen behöver!)

 

MYT 5: Med LCHF behöver man inte tänka på kalorierna

FALSKT. Det är kalorier in och ut som gäller oavsett vilken diet man följer. LCHF, GI eller periodisk fasta spelar ingen roll, det finns ingen omväg kring kalorierna.

På något sätt måste man reducera sitt kaloriintag, och det gör även de som LCHF:ar genom att ta bort godis, läsk, desserter och allt småplock som man brukar äta emellan, och samtidigt öka volymen på portionerna med mycket vattenrika grönsaker. De får då en struktur på sitt kostintag som funkar, men som egentligen inte har så mycket med LCHF att göra.

 

MYT 6: Lågintensiv träning ökar förbränningen mer än högintensiv

FALSKT. Det som påverkar hur mycket man förbränner är intensiteten och hur länge man håller på med sin aktivitet per tillfälle.

Högintensiv träning förbränner mer än lågintensiv, förutsatt att man håller på lika länge med båda. Feluppfattningen bottnar i att de flesta nybörjarmotionärer inte orkar hålla på med en högintensiv träningsform så länge som det krävs men klarar en timmes rask promenad, och en lågintensiv timme förbränner mer än ett fåtal högintensiva minuter.

LÄS OCKSÅ: Förbränner jag mer om jag tränar innan frukost?

 

MYT 7: Att motionera gör att man kan äta mer och ändå gå ner i vikt

FALSKT. Få personer orkar motionera så intensivt, länge och regelbundet som krävs. Det vanligaste misstaget människor gör när de försöker minska i vikt, är att underskatta hur många kalorier man äter och överskatta hur många kalorier man gör av med på motion.

En tung person behöver inte röra sig så mycket för att bli genomsvettig, och det tolkar många som att ”nu har jag förbrukat väldigt många kalorier så nu kan jag unna mig mer mat”. Samma om du är otränad – men att du flåsar av att gå uppför trappan betyder inte att du förbrukat massor av kalorier.

 

MYT 8: Att fasta sänker din förbränning

FALSKT. Så länge du fortfarande är lika aktiv som när du äter, sker ingen förändring på kort sikt.

Förbränningen sänks mätbart först när du har förlorat mer än tio kilo, och beror då på att när vi går ner i vikt förlorar vi inte bara fett utan även muskelmassa, och det är den minskade muskelmassan som sänker den basala ämnesomsättningen.

 

LÄS OCKSÅ: 7 enkla och goda mellanmål – här är kostexpertens bästa tips

Missa inte ToppHälsas nya app – och få kostråd och träningstips direkt i mobilen. Ladda ned i Appstore!

NUVARANDE 8 vanliga myter om viktnedgång du ska sluta tro på
NÄSTA Så sprider sig en nysning – bilderna som kommer få ALLA att nysa i armvecket ;)