Anna-Maria Kullman var inte medveten om hur mycket hon pressade sig själv. Insikten kom först när hon fick akuta kraftiga smärtor i bröstet. Hon hade drabbats av den nya, okända stress-sjukdomen ”brustet hjärta”.

ANNA-MARIA KULLMAN
Ålder: 42 år
Familj: Man och 2 barn.
Bor: Sigtuna.
Gör: Sjuksköterska och MediYogalärare. Instagramkontot: @din balans_i_livet

D

et var en mörk oktobermorgon för fem år sedan. AnnaMaria Kullman på väg till sitt arbete som intensivvårds-sjuksköterska på Karolinska när hon började känna att allt inte stod rätt till. Hon hade känt av hjärtat en tid, haft tryck över bröstet och molande bröstsmärta och det strålande ut i vänster arm.

– Det är ju typiska symptom på hjärtinfarkt, säger Anna­Maria.
Trots att hon är sjuksköterska hade hon trängt undan oron och fortsatt att arbeta och leva som vanligt. Plikttrogen och djupt engagerad i allt, sitt arbete, patienterna, hemmet, familjelivet med man och två barn, varav den yngste var sjuk. Så hennes plan denna morgon var att låta en undersköterska på jobbet ta ett EKG som hon själv skulle kunna avläsa som okej. Så hon kunde köra på lite till …
– Men undersköterskan hämtade narkosjouren som kände på min höga puls och sa att ”det här ska vi ta rätt väg” och skickade mig till akuten.
EKG var inte bra, så som Anna­Maria hade tänkt sig, och det blev bråttom. En läkare undersökte henne och konstaterade att det var allvarligt, det kunde röra sig om en hjärtinfarkt.
ANNA-MARIA LADES IN som patient under stränga observationer med hjärtövervakning.
– Jag kände mig märkligt nog lugn. Jag var inget typiskt fall för hjärtinfarkt. Jag var ung, vältränad och frisk, vad gjorde jag här…? Samtidigt var jag lättad, jag tänkte ”nu kollar någon äntligen upp det här”.
Blodproverna visade att det inte var en klassisk hjärtinfarkt. Läkarna kom fram till att Anna­Maria troligen hade gått med alldeles för hög puls länge. Hjärtat hade tagit skada och vänstra hjärtkammaren var deformerad. De konstaterade att hon led av hjärtåkomman ”brustet hjärta”. På medicinskt språk kallas den takotsubo och på engelska ”broken heart syndrom”.
”Det här beror på stress”, sa läkaren.
Anna­Marias hjärta var sönderstressat. Hon fick betablockerare som sänker pulsen och sjukskrevs. Hon fick även besök av en kurator vid sjukhussängen.
– Då brast det för mig, orden och tårarna vällde fram. Jag öste ur mig allt som varit de senaste åren, sonens sjukdom, all min oro och kamp för honom, det dåliga samvetet för att inte orka med mitt äldre barn då mitt yngre tog all min kraft… och att jag inte kunnat sova på över två år. Jag förstod att det var en massa saker som jag inte fått sörja färdigt.
Kuratorn såg Anna-Maria rakt i ögonen och sa med bestämd röst ”Du har varit alldeles för stark alldeles för länge!”
– Nu gick det inte längre, jag kunde inte rycka upp mig mera. Jag var helt slutkörd. Brustet hjärta är kopplat till sorg och trauma.
Anna-Maria tror att allt började när hennes son föddes för sju år sedan. Det visade sig att han led av Torticollis, en snedställlning av huvudet och kroppen som gjorde att han inte kunde röra den ena sidan.
– Jag fick kämpa länge för att han skulle få hjälp, oroade mig över hans framtid. Även min sömn blev lidande eftersom han aldrig sov längre än 45 minuter i taget.
ÅRET INNAN HON drabbades av takotsubo hade andra traumatiska händelser inträffat i Anna-Marias liv.
– På kort tid hade vi flera svåra förluster i familjen.
Ovanpå det uppstod osämja med en familjemedlem.
Det plussades liksom på det övriga livet som redan var pressat med ett barn som behövde extra omsorg. Dessutom jobbade Anna-Marias make då i London och hon hade ingen avlastning hemma. Det fanns det ingen tid att bearbeta sorgen.
– I efterhand förstår jag att jag var utmattad efter mammaledigheten när jag gick tillbaka till att jobba treskift som intensivvårdssjuksköterska. Jag bara gasade på och det ”fungerade” en tid. I dag kan jag känna tacksamhet att min kropp stannade mig då min knopp vägrade förstå.
Anna-Maria började bearbeta det hon burit på, sorgen måste ut. Hon var på ett uppföljande ultraljud hos en kardiolog och undersökningen visade att deformeringen av hjärtat hade gått tillbaka. Men hon måste komma tillrätta med stressen som var ursprunget till det brustna hjärtat. Hon sjukskrevs för utmattningssyndrom. Första hjälpen var att samtala med en kurator. Kuratorn föreslog att hon skulle testa mindfulness. Anna-Marias första uppgift var att gå hem och dricka te i soffan utan att göra något annat under tiden. Det gick förstås inte.
– Hur skulle jag kunna sitta still då allt inom mig rusade? Jag började söka efter metoder för att gå ner i varv och fann yogan. Det tog mig ett år att förstå och acceptera att det som rev och slet i mig var ångest. Jag fattade inte det, jag trodde det handlade om stresshjärtat.
GENOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN fick Anna-Maria kontakt med en psykolog. Där kom också insikten att hon var högpresterande.
– Jag fick lära mig att bli snäll mot mig själv och att man faktiskt kan be om hjälp och säga ”nej”.
Och så har hon varvat ner. Lugnet har hon funnit i yogan. I dag är hon utbildad MediYoga-instruktör och stressmentor och arbetar deltid med det i egna verksamheten Livsbalans i hemstaden Sigtuna. Hon jobbar fortfarande som sjuksköterska men på deltid och har en dagstjänst på en mottagning som är betydligt lugnare.
– Jag har mycket att tacka yogan för. Med enkla andningsövningar har jag kommit tillrätta med stressen. Yogan har läkt mig och hjälpt mig att få kontakt med mitt inre och hitta lugnet. Nu mår jag mycket bättre. När man stannar upp och bearbetar blir det fina i livet så mycket tydligare. Stress kan få ditt hjärta att brista.
Kullman2 hjärta sprack av stress

Sorg och stress kan orsaka brustet hjärta

  •  Takotsubo, eller brustet hjärta, påminner om hjärtinfarkt och drabbar oftast personer som lever under stark, långvarig känslomässig eller fysisk stress. Utlösande faktor är ofta akut sorg och trauma, som plötsliga dödsfall, sjukdom, trafikolyckor. Omkring 2000 drabbas i Sverige per år men forskarna tror att det finns ett mörkertal.
  • De flesta som får diagnosen är kvinnor över 60 år. Men det drabbar även yngre, både män och kvinnor.
  • Kännetecknet för takotsubo är att hjärtats kammare (oftast den vänstra) vidgar sig och får en ballongliknande form som försämrar hjärtats pumpförmåga. Symptomen liknar dem vid en akut hjärtinfarkt, bröstsmärta och onormalt EKG. I många fall är tillståndet övergående, efter några dagar återgår hjärtats form till den normala.
  • Sjukdomen betraktas som ny och är fortfarande relativt okänd. Syndromet upptäcktes först under 1990-talet i Japan. Takotsubo är japanska för det kärl som bläckfisk fångas i. Fiskeredskapet har fått ge sitt namn åt hjärtsjukdomen eftersom hjärtats vänsterkammare får samma form som kärlet.
  • Signaler att vara uppmärksam på: Andfåddhet, tryck över bröstet, oregelbunden hjärtrytm, bröstsmärtor som strålar ut i armarna och att man svimmar.

HJÄRTFORSKAREN: ”MÅNGA FÅR FEL DIAGNOS”

– Antalet drabbade är fler än man tidigare har trott. Många söker inte vård eller får fel diagnos. Av dem som kommer in för hjärtinfarkt brukar en till två procent i stället ha takotsubo, säger Per Tornvall, överläkare vid Södersjukhuset och hjärtforskare vid Karolinska Institutet.
Per Tornvalls forskarteam bedriver studier för att förbättra diagnostiken och behandlingen av brustet hjärta syndrom. Många kvinnor blir fortfarande feldiagnostiserade i tron att de har fått en hjärtinfarkt.
– På många sätt påminner symptomen om en hjärtinfarkt, men vid brustet hjärta har man inte kärlförändringar. Vänster hjärtkammare växer och pumpar dåligt. Dödligheten är ungefär samma som i akuta hjärtinfarkter, säger Per Tornvall.
– För att vi bättre ska förstå och kunna behandla den nya hjärtsjukdomen är det viktigt att patienterna i ett tidigt skede utreds med en ny känsligare magnetkamerateknik.
Per Tornvall har i sin forskning visat att sjukdomen beror på långvarig och svår stress.
– Vi vet att långvarig stress ofta ligger bakom takotsubo. En typisk patient är en kvinna som länge haft en ansträngd livssituation, till exempel tagit hand om en sjuk anhörig. Den utlösande faktorn kan vara ett gräl eller konflikt hemma eller på jobbet, säger Per Tornvall.
Forskarna har sett att flertalet av de som drabbats av takotsubo fortsätter att lida av oro och stress. Karolinska Institutet testar just nu, i samarbete med Uppsala universitet och Mittuniversitetet, en internetbaserad KBT-terapi för behandling av oro och stress. Tanken är att den ska fungera som internetbaserat stöd för patienterna.
–  Vår förhoppning är att behandling med KBT i bästa fall kan förbättra livskvaliteten. Psykologiskt stöd är viktigt för att minska risken för återfall i takotsubo, säger Per Tornvall.
Av Margaretha Eldh Foto Linda Bergwall

Psst! Kolla in vår yogakurs som guidar dig till ett skönare liv – på bara 10 veckor!

Yoga & yinyoga – bli smidig, stark och stressfri

Yoga motverkar stress och depression, minskar värk i nacke och rygg, stärker hjärtat och gör dig smidig och stark. I den här kursen får du konkreta och användbara verktyg som hjälper dig att hitta en mer hälsosam livsstil i förenlighet med yogans filosofi. 

Pris: 799 kr