Anne Liljeroth
Ålder: 55 år.
Gör: Författare.
Bor: Kungsholmen, Stockholm.
Familj: Man och två vuxna söner.

A

nne Liljeroth hade jobb som varumärkeschef på ett telekomföretag, var framgångsrik och jobbade mycket. För mycket. Till slut gick hon in i väggen.

Det var något som byggts upp under längre tid, säger hon. Men utlösande blev en förkylning som aldrig gick över. När hon gick till företagshälsovården fick hon träffa en sjuksköterska som tittade henne djupt i ögonen och frågade hur hon egentligen mådde. Hon började gråta och kunde inte sluta. De två första veckorna som hon var sjukskriven sov hon över 14 timmar per dygn, och sjukskrivningen förlängdes.

– Jag kunde inte ens läsa. Och i den vevan förväntas man börja fundera över sin framtid …

Anne valde att inte gå tillbaka till sitt gamla jobb. Det var en sorg, säger hon. Även om det var ett galet tempo, hade hon ju också tyckt att det var roligt, hade kämpat för att nå dit.

– Jobbet var också en stor del av min identitet. Men även om jag skulle sakna det, så funkade det inte längre. Jag var på en arbetsplats som var galen, och jag gick aldrig tillbaka till mitt jobb. Jag bytte liv.

För att bli frisk gick hon till en terapeut – och började leta efter något nytt att göra. Något som var bara hennes. Hon testade yoga, meditation, silversmide. Och sedan frågade en kompis om hon inte skulle prova att skriva. Till en början skrev Anne lite hemma. Men sedan gick hon en skrivarkurs och fick mersmak. Hon började plugga litteraturvetenskap på universitetet på halvfart.

– Där föddes min första roman. Man skulle skriva de första 50 sidorna och lämna in.

En förläggare som hade erbjudit sig att läsa blev intresserad och ville förlägga boken när den blev klar. Det blev Annes första roman Bara Människor som kom ut 2013. I hennes nya roman Jag kan inte sluta gråta (LB Förlag), är ämnet just utbrändhet. Boken handlar om en kvinna som går in i väggen.

EGENTLlGEN HADE ANNE inga planer på att skriva om utbrändhet. Men när hon skrev ett inlägg på sin blogg om hur det känns när det blev för mycket – och fick stort gensvar – väcktes idén.

– Vi är så många som har upplevt det här. Och jag tänker att det kan vara skönt att känna igen sig, att det kan ge lite tröst, säger Anne Liljeroth.

Hon älskar att skriva, säger hon. Och numera tar skrivandet allt mer av hennes tid – och konsultandet, som hon började med efter utbrändheten, tar allt mindre.

– Det kreativa, skapandet, det faktum att man tillåts använda fantasin lockade fram sidor hos mig jag hade glömt att jag hade. Det var lustfyllt men ändå krävande. Det passade mig.

Anne Liljeroth utbrändhet

Foto: Photographer: Elisabeth Ohlson W

Annes bästa må bra-knep:

Var i naturen. Att gå, med ett par bra skor på fötterna – det är det bästa för mig.
Läs relationsromaner. Jag gillar att grotta ner mig i människor.
Se helheten. Jag inser mer och mer att det också handlar om livsstil, om vad vi sätter i oss. Själ, kropp, tankar – det hänger ihop. Jag har till exempel blivit intresserad av antiinflammatorisk mat.
Jag försöker hålla mig fysiskt i form, det hänger ihop med hur du mår mentalt.

Text Eva Gussarsson  Foto Elisabeth Ohlson W