Plötsligt känns det som om du åker karusell. Du mår illa, måste sätta dig ner. Hjälp! Yrsel kan kännas läskigt men är oftast inte farligt. Få koll på läget med vår stabila snurr-guide.

Yrsel. Att plötsligt behöva hålla i sig för att inte ramla, och kanske börja må illa för att det snurrar, kan vara både obehagligt och skrämmande. Det är inte underligt att många som drabbas söker sig till akutmottagningar i tron att de fått en livshotande sjukdom. Men det är, som tur är, ofta falskt alarm. Runt 95 procent av all yrsel är faktiskt ofarlig.

– Det är ovanligt att yrsel beror till exempel på en hjärntumör eller hjärnblödning. Majoriteten av all yrsel är ofarlig, säger Mikael Karlberg, öron-, näs- och halsläkare vid Skånes universitetssjukhus, med yrsel som specialinriktning.

– Men många är drabbade. Man räknar med att cirka 75 000 söker hjälp på akutmottagningar för yrsel, och cirka 450 000 hos vårdcentral.

Yrsel i sig är inte en sjukdom, utan ett symptom på att något inte riktigt fungerar i balanssinnet eller i hjärnan. Men yrsel kan också bero på att man befinner sig i en förvirrande omgivning. Alltså yrsel som utlöses av psykologiska orsaker. Med samma känsla av att du blir snurrig, kanske känner dig rädd för att falla och kan behöva stödja dig.

Läs också: Svårt att sova? Här är lösningarna!

– Oftast drabbas man utomhus, på torg, andra öppna platser eller i vissa sociala situationer. Det handlar om inbyggda försvarsmekanismer i kroppen som utlöses till exempel i samband med stress. Många patienter som lider av detta får ingen diagnos, läkarna hittar inget fel. Man måste bli utredd av en särskild yrselläkare, och det finns inte så många.

– Som bekant hänger kropp och själ ihop, men många läkare glömmer det och kan därför inte alltid förstå problemen.

Mikael Karlberg berättar att han själv drabbades av psykologiskt utlöst yrsel på 90-talet, då kronan var extremt svag och räntan 500 procent. I detta usla ekonomiska läge köpte han ett hus.

– Jag minns hur jag stod hos mäklaren och hela kontoret började gunga. Det var extremt påtaglig yrsel och jag var tvungen att hålla i mig i väggen. Stressen över att ha satt mig i skuld var väldigt stark. Själen spelade teater med kroppen.

När yrsel är tecken på sjukdom är det också lätt att bli rädd och tro att det beror på något farligt.

– Som grundregel kan man säga att om man bara är yr, utan några andra symptom, så är yrseln nästan alltid ofarlig. Men har man även ont i huvud, öra, nacke eller bröst eller drabbas av plötslig ensidig hörselnedsättning, dubbelseende, talstörning, svårt att svälja, känselstörning eller fumlighet, kan det vara något som kräver vård, då ska man söka hjälp.

Yrsel kan slå till i alla åldrar, till och med hos barn, även om det är ovanligt. En tröst är att nästan all yrsel går att bota eller åtminstone lindra så mycket att man kan leva ett normalt liv.

– Patienten måste kräva utredning. Ofta skickas man vidare av vårdcentralen till en öron-, näs- och halsläkare, men alla är inte intresserade av yrselproblematik. Då får man stå på sig som patient. Vi har fritt vårdsökande över hela landet, vilket innebär att du kan kräva att få bli skickad till vilken specialist som helst inom offentlig vård. I vår guide på nästa uppslag reder vi ut olika typer av yrselsymptom och vad de kan bero på.

Läs också: 9 saker som händer i kroppen vid stress

8 sorters yrsel och knepen som hjälper

1. Kraftig yrsel och illamående

Kan vara: Virus på balansnerven

Symptom: Kraftig yrsel som kommer snabbt. Påminner om svår sjösjuka med kräkningar och illamående. Yrseln kan hålla i sig flera dygn.

Beror på: Sannolikt orsakat av en virusinflammation i ena örats balansnerv.

Det kan du göra: Sök vård akut! Efter den akuta fasen ska du sedan röra dig så mycket som möjligt för att balanssinnet ska justeras in på nytt. Ju yrare du står ut med att vara, desto snabbare blir du frisk.

Då ska du söka läkarhjälp: Alltid om du är så yr att du inte kan gå eller stå eller inte får behålla mat.

2. Yrsel med hörselbortfall och tinnitus

Kan vara: Ménières sjukdom

Symptom: Plötsligt hörselbortfall, oftast på bara ett öra. Tinnitus, tryckkänsla och återkommande spontana attacker med kraftig yrsel, ofta med illamående och kräkningar. Yrselattackerna kan vara från 30 minuter upp till sex–sju timmar.

Beror på: Kan bero på störning i vätsketrycksregleringen i innerörat.

Det kan du göra: Kost med låg salthalt kan ha positiv effekt. Försök sova ordentligt och stressa mindre.

Då ska du söka läkarhjälp: Även om det är ofarligt – sök sjukvård akut. Första gången kan det vara svårt att skilja från virus på balansnerven.

3. Akut yrsel med feber

Kan vara: Labyrintit

Symptom: Symptomen kan variera. Akuta symptom kan vara yrsel, feber, kräkningar, hörselnedsättning, öronvärk.

Beror på: Öroninflammation så kraftig att innerörat påverkas.

Det kan du göra: Sök sjukvård omedelbart för undersökning.

Då ska du söka läkarhjälp: Omedelbart.

4. Snurrig med huvudvärk

Kan vara: Migränrelaterad yrsel

Symptom: Yrselattacker som varar från några sekunder upp till flera dygn. Ibland typiska migränsymptom (huvudvärk, ljudkänslighet och ljuskänslighet) under eller efter yrselattacken.

Beror på: Migrän är en vanlig orsak till yrsel.

Det kan du göra: Undvika det som förvärrar migränattackerna. Viss mat och dryck, som choklad, ost, rött vin, samt stress. Försök sova bra och motionera regelbundet.

Då ska du söka läkarhjälp: Om du är orolig för vad du drabbats av.

Läs också: Lär dig meditera – steg för steg!

5. Yr av att det svartnar för ögonen

Kan vara: Blodtrycksrelaterad yrsel

Symptom: Beskrivs ofta som ”svimningskänsla” eller ”det svartnar för ögonen” när man hastigt reser sig.

Beror på: Blodtillförseln till hjärnan hinner inte riktigt med när man reser sig från liggande/sittande.

Det kan du göra: Om du vet att du har lågt blodtryck är det bra om du reser dig försiktigt. Att börja träna kan vara bra, träning förbättrar blodcirkulationen.

Då ska du söka läkarhjälp: Om du ofta känner dig svimfärdig och faller.

6. Svajig av ny medicin

Kan vara: Läkemedelsutlöst yrsel

Symptom: Oftast diffus yrselkänsla och ostadighet. Typiskt för läkemedelsbiverkan är att symptomen uppträder i anslutning till att man börjat använda ett nytt läkemedel. Eller börjat trappa ner ett läkemedel kroppen varit van vid.

Beror på: En del mediciner samt blandning av många mediciner har yrsel som biverkan.

Det kan du göra: Diskutera sina mediciner med en läkare, är det något som kan minskas/ bytas ut?

Då ska du söka läkarhjälp: Alltid om du misstänker att dina mediciner gör dig yr.

7. Känsla av att falla

Kan vara: ”Spänningsyrsel” (Persisterande postural perceptuell yrsel)

Symptom: Ostadighetskänsla, rädsla att falla. Eller en känsla av ”marksvindel”, det känns som man står vid ett stup trots att man inte gör det. Mest besvär när man står still/går långsamt. Mer besvär utomhus, på öppna platser, torg.

Beror på: Överkänsligt balanssinne som man försöker kontrollera med viljan. Uppstår ofta efter att man haft någon annan yrselsjukdom, har ramlat och skadat sig eller vid ökad psykisk spänning som ångestsjukdomar/depression.

Det kan du göra: Utmana besvären. Det är bra att röra på sig och besöka platser som ger besvär. Kroppens ”försvarssystem” har blivit överkänsligt, genom att utmana besvären förstår kroppen att inget farligt kommer att hända.

Då ska du söka läkarhjälp: När du inte förstår vad som är fel och känner dig rädd.

8. Yr när du vänder huvudet

Kan vara: Kristallsjuka (godartad lägesyrsel)

Symptom: Kraftig yrsel som utlöses när man vänder sig i sängen, reser sig ur sängen, lägger sig ner, ändrar huvudets läge. Varje yrselattack varar cirka 10 till 60 sekunder.

Beror på: Små kalkkristaller halkar runt i innerörats båggångar vid ändring av huvudets läge.

Det kan du göra: Med speciella rörelseövningar kan man få ”öronstenarna” på rätt plats igen. Övningen kallas Epleys manöver, vilket innebär att läkaren långsamt vrider patientens huvud från en sida till den andra. Då flyttar sig kristallerna tillbaka till sitt rätta läge. Manövern kan patienten själv lära sig att göra hemma.

Då ska du söka läkarhjälp: Om du känner dig rädd eller om besvären inte har gått över på några dagar.

Läs också: 7 saker som händer om du dricker för lite vatten

Så funkar balansen!

Våra balansorgan, som är 15 millimeter stora, sitter i varje inneröra. Det är ett litet mätinstrument som ständigt skickar information till hjärnan. Balansorganet består av tre vätskefyllda gångar, båggångar, och två hinnsäckar. Båggångarna känner av huvudets rörelser framåt, bakåt och åt sidorna. Hinnsäckarna signalerar raka rörelser, som till exempel när vi åker bil eller hiss. När vi rör på huvudet samarbetar de båda balansorganen och skickar impulser mellan balansnerverna. Vid en snabb huvudrörelse åt höger ökar signalerna till höger balansnerv och minskar i vänster. Det gör att vi kan hålla balansen.

Text Colette van Luik

Psst! Kolla in ToppHälsas yogakurs som guidar dig till ett skönare liv:

Yoga & yinyoga – bli smidig, stark och stressfri på 10 veckor!

Yoga motverkar stress och depression, minskar värk i nacke och rygg, stärker hjärtat och gör dig smidig och stark. I den här kursen får du konkreta och användbara verktyg som hjälper dig att hitta en mer hälsosam livsstil i förenlighet med yogans filosofi. 

Pris: 799 kr