I Pamela Anderssons senaste krönika berättar hon om sitt talfel.

När jag åkte in på sjukhuset för operation för drygt två år sedan förklarade mina läkare för mig att jag skulle ha problem med talet efter operationen. Med tanke på att min hjärntumör sitter i talcentrum i hjärnan är det fullt förståeligt att talet skulle påverkas, det fattade jag också. Men ingen visste HUR det skulle påverkas. Eller hur länge.

”Jag tycker att talet försämras när jag blir trött” klagade jag för min läkare sist jag var på Karolinska sjukhuset, och han tittade undrande på mig.

”Klockan är två på dagen nu, men jag hör inga svårigheter? Hur länge har du varit vaken?”

”Jag steg upp klockan 06, men jag är ju inte trött än. Jag menar på kvällen, runt tio-tiden sådär.”

Läkaren bara skrattade och ruskade på huvudet.

”Du har ingen aning om hur bra det här har gått, vid den tiden på dygnet är jag också trött och sluddrar!”

Jag förstår vad han menar nu.

De senaste månaderna har jag mestadels varit på resande fot, vi har haft tre träningsresor med ToppHälsa (på sidan 15 kan du vinna en resa till Portugal i vår!) och jag har rest land och rike runt och pratat om min bok Jag ska inte dö i dag samtidigt som jag och redaktionen har försökt att göra vårt magasin så härligt och inspirerande som möjligt. Jag har föreläst om mig, om boken, om tidningen och jag har mött så många underbara människor som läser oss att jag är helt omtumlad av kärlek och värme.

Och jag har pratat. Pratat, pratat, pratat. Utan att någon har märkt att jag ibland har haft svårt med talet.

Det är svårt att se på utsidan vad som döljer sig på insidan, men eftersom mitt talfel tydligen inte märks ska jag inte lägga energi på det heller. Kommer orden ut lite fel ibland så ska jag strunta i det, och i stället vara tacksam för att jag kan kommunicera så bra som jag kan, trots omständigheterna!

Och förresten behöver jag inte prata så mycket om det blir en snörik vinter. Då ska jag verkligen försöka lära mig att bli en bättre längdskidåkare! I det här numret av ToppHälsa har vi vår stora skidspecial och när jag ser bilderna på skidtränaren Malin Dahlgren (på sidorna 68–71) ser jag till min förskräckelse att jag har gjort varenda fel som hon pekar ut på bilderna! Jag har för raka ben när jag åker, jag böjer fram överkroppen för mycket och tyngdpunkten på foten är ett sorgligt kapitel. Men jag ska försöka i vinter, om bara kroppen orkar hänga med, och då är den bästa starten att åka med på våra skidhelger. Precis som i år åker vi i januari både till Sunne och Tällberg där våra experter Christer Skog, f d världsmästarinnan Emelie Öhrstig och landslagsmeriterade Anna-Karin Strömstedt finns på plats för att hjälpa oss som hade flera fel än rätt på Malins bilder! Ni hittar mera om skidresorna på sidan 81.

Ta det lugnt i julhetsen och tack för att ni finns. Kram!

NUVARANDE Pamela Andersson: Nu ska alla fel bli rätt!
NÄSTA Bilderna från träningsresan till Playitas 2014