Hon har haft dålig självkänsla. Klankat ner på sin kropp. Hetsat mellan barn och jobb. Känt sig osäker på var hon hör hemma. Men vid 43 har många bitar fallit på plats. Tilde de Paula Eby har hittat sin balans i en spretig tillvaro.

Tilde de Paula Eby

Ålder: 43 år.
Gör: Programledare.
Bor: Vasastan i Stockholm.
Familj: Maken Thomas och barnen Elian, 16, Zion, 15, Naemi, 11, och Illyah, 4 år.

I tv har hon alltid sett sprudlande glad ut, verkar inte ha ett bekymmer i världen. Hon får livet att verka hur enkelt som helst – trots fyra barn, programledarkarriär, bokförfattande … Vi träffade Tilde de Paula Eby för att få reda på mer om människan bakom det smittande leendet, för att lära känna henne på djupet.

Tilde om sin bakgrund: ”Jaha, är du invandrare?”

Tilde de Paula Eby inte bara ogillar vi-och-dem-tänket som bubblat upp i samhället de senaste åren. Hon får ont i hjärtat av det. Smärtan från flykt och förlorad kultur sitter även i Tildes kropp. Hennes föräldrar, en amerikansk mamma och brasiliansk pappa, flydde 1973 från Chile under militärkuppen mot Allende. För att Tildes pappa var politiskt aktiv. Hon var ett år när hon damp ner på en flyktingförläggning i lilla Alvesta, Småland.

– När jag gav ut boken ”Tiden läker inga sår” i höstas var det till och med vänner som sa ”jaha, är du invandrare, det har jag aldrig tänkt på”. Jag skulle i och för sig ha gissat att mitt namn var en ledtråd, säger hon och ler.

– Men det var oerhört skönt att kliva ur min garderob och visa mitt sanna jag, säger Tilde och berättar att det var den förändrade världsbilden som efter tio års tvekan till slut fick henne att ge ut boken, ge ännu ett ansikte åt diskussionen, visa att ”jag är också flykting”.

Boktiteln är udda, det brukar ju heta tvärtom?

– Vad jag menar är att tiden i sig inte läker sår, däremot gör människor, kärlek och goda handlingar det. Det är min livserfarenhet. Jag tror att man kan läka vilka sår som helst, men man gör det enklast med hjälp av mänsklig omtanke.

Hon var ju bara bebis när de flydde, och har därför inga egna minnen från Chile. Ändå har just den resan påverkat hela hennes liv.

– Dels bär man med sig minnen rent fysiskt, även om man inte har konkreta bilder av en händelse. Jag har haft en slags grundläggande rädsla för vissa saker, vilket inte är så konstigt eftersom hela min omgivning var rädd mitt första levnadsår. Och man bär med sig ett socialt arv, min mammas och mina släktingars sår blev mina fast att jag inte förstod vad de handlade om förrän vi kunde prata om det som hänt, vilket tog många år.

I sin strävan efter att bli så svensk som möjligt försökte hon i många år täcka över sin bakgrund – men att leva så har ett pris.

– Det är inget fel på att vara svensk, men det är inget fel på att vara något annat heller. Och när man försöker dölja det man är, förlorar man sitt eget värde. Så länge man förställer sig och försöker vara det man tror förväntas av andra, så är man hela tiden rädd för att bli avslöjad, och så länge man är rädd kan man inte vara lycklig. Nu har jag landat i att jag är jag, vilket är mycket skönare.

Hon fick heller inte den svenska kulturen med modersmjölken, utan var hela tiden tvungen att knäcka koden: Vem är Lill-Babs? Varför hoppar de som små grodor? Jaha, ska man ha vitt nattlinne och ljus i håret före jul? Saker som är självklara för oss andra.

– När jag var 13 flyttade jag till min pappa i Brasilien, han bodde där sedan några år. Men trots att det stod brasilian i mitt pass så fattade jag inte den kulturen heller. Där rörde jag mig fel, pratade fel och kunde inte dansa samba. Då insåg jag hur ytliga mina rötter är och länge kände jag att om det blåser riskerar jag att dundra omkull. Men nu har jag insett att det är själva stammen som är min ”rot” och den har med åren blivit väldigt stabil. Nu kan jag blanda och ta av mina kulturer som jag vill.

Påverkar din bakgrund dig än i dag?

– Ja, genom att jag är oerhört mån om att vara öppensinnad mot andra människor, oavsett nationalitet, religion eller sexualitet, för jag vet själv hur avgörande det har varit för mitt liv att människor brytt sig om mig och gett mig en chans att komma in. Därför är det viktigt för mig att vara likadan.

 

Tilde om sin självbild: ”Självkänsla är en gudagåva”

Tildes självkänsla har svajat rejält genom åren. Och hon har varit sin egen värsta kritiker.

– Den största fördelen med att bli äldre är att självkänslan växer sig starkare. Det är fantastiskt, en riktig gudagåva, för det är så hopplöst, hemskt och destruktivt att gå runt och ifrågasätta sig själv.

Det lugn och den självklarhet hon utstrålar i dag har hon inte alltid känt.

– Nej, verkligen inte. Det tog 40 år innan jag började vända på den brända pannkakan. Jag gick ständigt runt med en känsla av otillräcklighet, av att jag borde prestera bättre på jobbet, vara en bättre mamma eller att jag inte var tillräckligt smart eller snygg.

När vände det för dig?

– Det finns inget exakt tillfälle då det gick upp för mig att jag är fin som jag är, utan min självkänsla har vuxit med hårt arbete och tiden, bit för bit. Nu tänker jag att livet går så himla snabbt, och vem bryr sig om några år om jag var duktig varje dag eller gjorde något wild and crazy?

Nu har hon som motto att: Kör på och lev livet, så länge du är snäll! Men visst har det även här funnits människor som har hjälpt henne bli helare.

– När jag fick barn kände jag för första gången vad det innebär att vara älskad för den man är. Barn värderar kärlek och närvaro, det spelar ingen roll för dem vad jag väger, hur jag ser ut eller presterar på jobbet. De älskar mig ändå. Och Thomas, som jag träffade 2009, har stärkt mig som människa. Han är lite som barnen: Älskar mig oavsett om jag har mysbyxor eller galaklänning, skrattar hon.

Det betyder dock inte att hon nu går runt och känner sig härlig hela tiden, eller aldrig tar åt sig av kritik.

– Nej, det mentala nirvanat har jag inte nått. Jag har fortfarande mina dippar, men kommer lättare upp igen. Skillnaden nu är att när jag känner mig sämst, så kan jag inse att känslan inte är verkligheten. Jag är inte sämst, utan har bara en dålig dag. Så istället för att gå runt på stan och väsa, fräsa och pysa går jag hem, tar en kopp te och läser en bok tills den dåliga dagen är över.

 

Tilde om hälsa och träning: ”Träning ger mig mental styrka”

tilde-de-paula- om träning

Tilde har ibland tränat som en blådåre, ibland ingenting, och använt alla de klassiska ursäkterna som: ”För mycket på jobbet” och ”Dåligt väder”.

– Men sedan jag började sända Läkarpodden med doktor Mikael Sandström har jag lärt mig att om man tränar i en halvtimme tre gånger i veckan så att man får upp flåset, då får det omedelbara hälsoeffekter. Så nu tränar jag mer regelbundet.

Vad tränar du?

– Styrketräning och kondition, mest på gym. Det funkar för mig. Jag har provat alltifrån yoga till bootcamp, men har landat i att ”vanlig” träning är bäst för mig.

Vad ger träningen dig?

– Jag tränar främst för att må mentalt bättre. Är jag stressad och har mycket på jobbet, så tränar jag gärna på morgonen. Endorfinkicken jag får gör att jag klarar dagen bättre. Som bonus blir jag starkare och friskare. Däremot ser jag inte så stor skillnad på kroppen vare sig jag tränar mycket eller lite. Och väger mig gör jag inte längre, så …

Varför inte?

– Om man kliver på vågen ofta så börjar man lätt kritisera sin kropp. Och min kropp har varit snäll mot mig, så jag vill vara snäll mot den. Vi samarbetar.

Hur tänker du mer på hälsan?

– Jag har varit ”Stockholmsvegetarian” sedan jag var 23 och äter inte kött (men fisk och kyckling). Det och träning kommer man långt med. Jag dricker väldigt lite alkohol, skålar oftast i bubbelvatten. Man tappar energi och fokus när man dricker vin och livet har så mycket att erbjuda!

– Men jag tror att lagom är bäst vad gäller hälsa. Doktor Mikael brukar skoja och fråga: Vem vill bli äldst på demensboendet? Jag har inget behov av att bli jättegammal, men vill gärna vara frisk nog att uppleva de år jag får.

 

Tilde om mammarollen: ”Barnen är min prio ett”

Störst av allt är kärleken – till barnen. Det har varit tydligt för Tilde sedan äldsta sonen Elian föddes och hon drabbades av den starka första barnet-kärleken.

– Då blev det uppenbart för mig vad som är min främsta livsuppgift. Barnen går före allt annat. Om jag inte känner att vi har en god relation där vi kan prata, så funkar inte resten. Och om ett barn inte mår bra eller är ledset så hamnar allt annat på vänt, för det upptar mitt sinne. Att vi är en familj som älskar och hjälper varandra är avgörande, sedan kan hela världen omkring oss skaka, bara jag vet att vi står stabila.

Men i en värld där man inte bara ska vara mamma, utan en kvinna som också gör karriär, tränar, umgås med väninnor och självförverkligar sig kan det vara tufft att stå upp för rätten att helst åka hem till barnen. Och visst har Tilde blivit ifrågasatt när hon inte vill följa med på AW utan hellre cyklar hem.

–Absolut, men jag brukar säga att man kan göra precis allt man vill, bara inte på samma gång. Nu är mina barn små. Det kommer en dag då jag har mer tid till mig själv och mina vänner.

Istället för att alltid ha dåligt samvete över allt roligt man säger nej till tycker Tilde att man ska syna sina prioriteringar och fundera över varför man prioriterar så.

– Man måste hitta sin egen väg, vad man själv mår bra av. När jag vet hur min prioritetsordning ser ut så mår jag inte dåligt av att säga nej till annat. Just nu prioriterar jag att vara med familjen och jobba, vilket jag tycker är kul. Det som får stryka på foten är självförverkligandet och vännerna. Jag har inte åkt på många resor med väninnor, men rest ensam med varje barn. Jag gillar att hänga med barnen, de är spännande människor, och jag ser det som en ynnest att de vill umgås med mig.

Däremot har hon taggat ner på allt hon ”borde” göra för barnen. Med de äldsta grabbarna erbjöd hon sig alltid att vara klassförälder, hämta och lämna och var hyper-engagerad i alla deras aktiviteter.

– Men Thomas fick mig att inse att jag inte måste åka på precis allting, för jag behöver inte bevisa att jag är en bra mamma. Så i dag engagerar jag mig i det jag tycker är intressant, vilket gör mig till en tryggare förälder.

 

tilde-de-paulas man
Tilde om kärleken till sin man: ”Nu vågar jag släppa sargen”

Efter turer av både passion och brustet hjärta hittade Tilde sitt livs stora kärlek, Thomas de Paula Eby.

– Vår relation är fantastisk, nästan provocerande fin. Men jag har hittat min själsfrände, det är han och jag. Vi är så otroligt tacksamma över att ha träffat varandra. Vi uppskattar det fortfarande varje dag, efter sju år.

Varför tror du att just den här relationen överlevt småbarnsåren?

– För att vi prioriterar varandra. I går var vi ute på dejt och drack drinkar, andra dagar tittar vi på teveserier i mjukisbrallor.

Och så är det ju det där med att vi behöver älska oss själva innan vi kan älska andra fullt ut.

– Jag tror att jag i relationer visserligen alltid har varit kärleksfull, men jag är ärligare nu än när jag var yngre. Då hade jag som en mur omkring mig, för att skydda mina känslor. Men därmed släppte jag heller ingen ända in och relationen blev lite mer distanserad.

Varför fick Thomas komma ända in?

– Tidigare kände jag att kärlek kan vara farligt, för man kan bli sårad. Men Thomas har varit väldigt bra på att få mig att känna mig trygg, och hans kärlek har aldrig varit villkorad. Med honom har jag för första gången vågat släppa sargen. Det har varit läskigt, men gått bra.

Du har sagt att din bonuspappa Bengt var som en trollkarl som gjorde din mamma kär och glad. Har Thomas haft liknande effekt?

– Ja, här är två goda exempel på att bonusföräldrar kan vara helande. Thomas har varit fantastisk med barnen, älskat dem från första stund, tagit ansvar och funnits där både praktiskt och känslomässigt. Men barnen har varit lika fantastiska på att släppa in honom med nyfikenhet och kärlek, kanske för att de har sett hans påverkan på mig.

– Jag är oerhört tacksam över att de står varandra så nära. Fast ibland blir jag sur när barnen messar Thomas istället för mig. ”Va, jag är din mamma!?” skrattar hon.

Text: Linda Newnham Foto: Maria Östlin Hår & Make Up: Anna Kokotos

Psst.. Du har väl inte missat ToppHälsas viktkurs?

Tappa 3–4 kilon med vår onlinekurs!

topphalsa-onlinekurs-utvald

Kickstarta ditt viktras med ToppHälsa! I vår kurs på nätet får du:

  • En kalorisnål och god meny dag för dag i två veckor.
  • Åtta filmer som guidar dig.
  • Personlig pepp från chefredaktör Pamela Andersson.
  • Lära dig allt om fettförbränning.
  • Tänka igenom hur du ser på dig själv och din vikt.
  • Pamelas eget träningsprogram för att bli stark och orka mer!

Ibland behövs en kickstart för att komma igång – välkommen till vår onlinekurs – klicka här eller på bilden ovan!